Hemkommen :)
Ja då var man om man får det det, äntligen hemma igen! Har varit både roliga och tråkigt att vara där, hm orkar inte rabbla upp orsakerna. Skulle nämligen ta alldeles för lång tid :) Måste bara berätta den enligt mig helvetiska hemredan!
Det börjar med att vi klockan halv två(på natten) blir upphämtade utanför hotellet med buss för att bli skjutsade till flygplatsen, inget konstigt med det, men väl på bussen upptäcker jag att inte ett enda säte fungerar som det ska. Ville så gärna fälla bak det för att kunna sova någorlunda bekvämt men nejdå. Satt som en pinne i 2½ timme som resan tog. Framme på flygplatsen tar vi vårat bagage och går mot incheckningen, och det var ju inte direkt en liten kö vi hade hamnat i. Ett vanligt Boeing 747-plan, 4 incheckningsdiskar MEN den jääääääääävla kön innan det blev vår tur var vi tvunga att stå i i nära 2 timmar. Var ju inte lite irriterad efter det. Frågade dessutom hon som satt och checkade inte varför det tog sådan tid, "I don't know". Kärring.
När vi hade checkat in våra väskor som för överigt inte hade övervikt (WOHO!) fick vi bokstavligen springa runt. Hade 30 min innan polanet gick :) In i tax-free-shopen för mamma skulleköpa ngt jag inte hann uppfatta vad det var, och sedan springa bort mot toaletterna. Mah,ännu mer irriterad blev jag när vi kom in på toaletterna, står 8 dörar öppna, fyra på en sida, och sen fyra mitt emot. I fyra utav dessa bås, varav två på varje sida sitter det fyra små äckliga tjejer som ska vara någon slags servicepersonal på den jävla flygplatsen. Haha, ni får ursäkta mitt ordval men det här gör mig jävligt irriterad.De satt bara där och glodde som kameler som aldrig sett en människa förrut. Gah. *stressa stressa* Blev klar till slut, mitt tålamod var inte stort nu. Krånglade oss bort till gaten, 31. Och tror ni inte att det är två avgångar på samma gate. Varför gör man så när det finns 20 andra lediga gater? Helt korkat. Ena avgången till Manchester, och andra till Arlanda. Fick inte ihop logiken i det, mamma frågade gubben som kollade biljetterna, och han visste inte hur det skulle vara. Nehe? Hur fan vet dom då att det är rätt folk som kommer på. På något sätt lyckades vi komma rätt sen iaf, fråga mig inte hur. Trodde det skulle vara lugnt nu resten av resan. Nejdå, inte det heller. Vi hade platserna D, E och F på rad 30, alltså långt bak. skönt skönt skönt, men dessvärre skulle det ju sitta en gallskrikande (#=#%=)&")=( bebis två rader framför. Är det något jag absolut inte tål är det srikande/gråtande små ungar. Det känns i hela kroppen, extra mkt nu eftersom det tidigare hade retat upp mig till en väldigt hög grad. Slutade med att jag satt på min mp3 på högsta volym, tog filten de (bebisen och dennes famlij) skulle ha och försökte sova. Blä.
Juste, hha glömde bort det fula lilla äckliga snorungen brevidmig på bussen till flygplatsen. Usch. Orkar inte skriva. Nej nu ska jag gå och avreagera mig på ngt, hade brau gott folk. Måste fan träffa Ida o Lollo, se hur brun jag blivit :)
Det börjar med att vi klockan halv två(på natten) blir upphämtade utanför hotellet med buss för att bli skjutsade till flygplatsen, inget konstigt med det, men väl på bussen upptäcker jag att inte ett enda säte fungerar som det ska. Ville så gärna fälla bak det för att kunna sova någorlunda bekvämt men nejdå. Satt som en pinne i 2½ timme som resan tog. Framme på flygplatsen tar vi vårat bagage och går mot incheckningen, och det var ju inte direkt en liten kö vi hade hamnat i. Ett vanligt Boeing 747-plan, 4 incheckningsdiskar MEN den jääääääääävla kön innan det blev vår tur var vi tvunga att stå i i nära 2 timmar. Var ju inte lite irriterad efter det. Frågade dessutom hon som satt och checkade inte varför det tog sådan tid, "I don't know". Kärring.
När vi hade checkat in våra väskor som för överigt inte hade övervikt (WOHO!) fick vi bokstavligen springa runt. Hade 30 min innan polanet gick :) In i tax-free-shopen för mamma skulleköpa ngt jag inte hann uppfatta vad det var, och sedan springa bort mot toaletterna. Mah,ännu mer irriterad blev jag när vi kom in på toaletterna, står 8 dörar öppna, fyra på en sida, och sen fyra mitt emot. I fyra utav dessa bås, varav två på varje sida sitter det fyra små äckliga tjejer som ska vara någon slags servicepersonal på den jävla flygplatsen. Haha, ni får ursäkta mitt ordval men det här gör mig jävligt irriterad.De satt bara där och glodde som kameler som aldrig sett en människa förrut. Gah. *stressa stressa* Blev klar till slut, mitt tålamod var inte stort nu. Krånglade oss bort till gaten, 31. Och tror ni inte att det är två avgångar på samma gate. Varför gör man så när det finns 20 andra lediga gater? Helt korkat. Ena avgången till Manchester, och andra till Arlanda. Fick inte ihop logiken i det, mamma frågade gubben som kollade biljetterna, och han visste inte hur det skulle vara. Nehe? Hur fan vet dom då att det är rätt folk som kommer på. På något sätt lyckades vi komma rätt sen iaf, fråga mig inte hur. Trodde det skulle vara lugnt nu resten av resan. Nejdå, inte det heller. Vi hade platserna D, E och F på rad 30, alltså långt bak. skönt skönt skönt, men dessvärre skulle det ju sitta en gallskrikande (#=#%=)&")=( bebis två rader framför. Är det något jag absolut inte tål är det srikande/gråtande små ungar. Det känns i hela kroppen, extra mkt nu eftersom det tidigare hade retat upp mig till en väldigt hög grad. Slutade med att jag satt på min mp3 på högsta volym, tog filten de (bebisen och dennes famlij) skulle ha och försökte sova. Blä.
Juste, hha glömde bort det fula lilla äckliga snorungen brevidmig på bussen till flygplatsen. Usch. Orkar inte skriva. Nej nu ska jag gå och avreagera mig på ngt, hade brau gott folk. Måste fan träffa Ida o Lollo, se hur brun jag blivit :)
Kommentarer
Trackback